Förr i tiden hanterade man sin telefon med tryckknappar, eller en snurrande nummerskiva, och sin dator genom att skriva in textkommandon i en kommandopromt.
I dagens digitaliserade värld sköter vi dock fler och fler av maskinerna omkring oss via grafiska användargränssnitt. Det har varit självklart länge vad gäller datorer och surfplattor, men börjar också dyka upp i allt från TV-apparater till brandbilar.
En definition av GUI skulle kunna vara ett lager som underlättar kommunikation mellan människa och dator genom användning av grafiska symboler.
Andra typer av icke-grafiska gränssnitt är till exempel tangenterna på ett piano, eller ett API som tillåter olika system att utbyta data.
Det är vanligt att använda metaforer inom GUI-design, till exempel en soptunna för att radera filer. Detta är ett enkelt och effektivt sätt att återanvända kunskap som redan finns hos användaren.
Samtidigt bör man ha i åtanke att ett grafiskt gränssnitt inte har samma begränsningar som verkliga objekt, och inte måste efterlikna dessa utan anledning. En vanlig scroll-list har till exempel ingen motsvarighet i verkliga världen, men kan förstås och användas av de allra flesta ändå.
I den bästa av världar skall ett GUI vara enkelt och intiutivt nog att förstå för alla, samtidigt som det skall vara effektivt och kraftfullt nog för de som kanske använder det dagligen. Detta måste inte innebära en konflikt, men ibland kan man som designer tvingas välja var man skall lägga mest tid och engagemang.
Smarta lösningar på detta kan vara möjligheten att använda snabbkommandon, eller att låta vana användare spara genvägar eller favoriter till de mest använda funktionerna.
En grundläggande insikt, som ofta glöms bort, är att gränssnittets enda uppgift är att låta användaren utföra sin uppgift med minsta möjliga motstånd. Användaren vill inte använda gränssnittet egentligen; hon vill bara hitta närmaste ställe som säljer frimärken eller ta en bild på en söt hund.
Dock kan ett snyggt och inbjudande gränssnitt vara det som får användaren att välja din applikation framför en konkurrerande, så en tilltalande yta kan vara nog så viktigt. Men ett GUI som även är enkelt och användbart på djupet är det som får användaren att hänga kvar i längden.
Användaren bör hela tiden känna att hon har kontroll och styr applikationen, och inte tvärt om.
Människor lär bäst genom att vara aktiva. För att åstadkomma detta bör alla aktiva val följas av någon form av snabb respons av systemet. För att användaren skall känna att systemet svarar omedelbart krävs en responstid på 0.1 sekunder. För att behålla känslan av ett flöde krävs en responstid på max en sekund, men redan där tappar användaren känslan av att man interagerar direkt med applikationen.
Som designer bör man även tänka på att touch-screen-gränssnitt inte har något läge för hover, dvs att användaren håller markören över ett element. I sådana gränssnitt finns bara tryck eller inget tryck på skärmen.
Inom gränssnittsdesign pratar man ibland om 90/10-principen. Den innebär att en genomsnittlig användare spenderar 90% av sin tid med att använda 10% av funktionerna. I en mobiltelefon kan man exempelvis anta att dessa funktioner är att ringa, skicka sms, kolla mailen och använda sociala media. Det är därför viktigt att identifiera dessa funktioner tidigt, lägga mest utveckling på dem, och eventuellt låta dem styra vissa designval för resten av gränssnittet.
Naturligtvis bör alla delar av gränssnittet vara genomarbetat, men en funktion för att byta språk kanske bara används en gång vid den första uppstarten, medan andra funktioner används flera gånger varje dag.
Ett GUI bör vara konsekvent i så stor utsträckning som möjligt. Detta gäller både utseende och beteende.
Ett konsekvent utseende innebär att knappar och kontroller ligger på samma ställe i största möjliga mån, och att man använder ett genomgående färgschema genom hela GUI:t.
Ett konsekvent beteende innebär att gränssnittet uppför sig på liknande sätt i liknande situationer, så att användaren kan förutse vad som skall hända härnäst.
Ett gränssnitt används alltid i en yttre miljö som kan ställa speciella krav på designen. Det är stor skillnad på om användaren sitter i lugn och ro framför en stor datorskärm, använder en liten mobiltelefon på bussen eller skall boka en tid i tvättstugan via en touch-screen.
En kort lista över faktorer som kan vara avgörande för olika designbeslut är: